Gammal?

Att tiden går i ultrapid, tyder det på att man börjar bli gammal? Nä jag förnekar det å det bestämdaste och hävdar istället att tiden går fort för att man har roligt i kombination med att man har små barn som växer så det knakar.

Vintern har kommit med besked. I söndags var det en decimeter snö på backen när vi kom med tåget från Göteborg där vi spenderat ett par dagar. Jul på Liseberg, härliga hotellfrukostar och en massa familjemys!
I morse var det -10 när jag klev utanför dörren vid klockan kvart över 5 för att fara till Flisan och städa, och enligt Emil ska det bli ännu kallare med -10 mitt på dagarna! Ryser och konstaterar att det nog blir till att dra på sig termobyxorna varje dag vid avfärd mot jobbet. Så illa som en del kör vid vinterväglag så kommer man väl snart hamna i diket efter att ha väjt för någon som tycker att den äger båda filerna. Summa kardemumma, jag vill inte behöva kliva ur bilen och stå och frysa OM jag hamnar i diket...

Jobbet är ljuvligt, ser fram emot att gå dit varenda dag! Ingen dag är den andra lik och just nu känns det som att det börjar gå riktigt framåt för oss. Mina kollegor är ett fantastiskt gäng och jag är så glad att jag har dem! Just nu läser jag in egenvården för att kunna ge råd. Roligt och intressant, en del ämnen är riktigt kluriga.

Efter jobbet idag åkte jag hem och satte fart på ett ordentligt städande av kök och vardagrum. Emil gjorde insats på Flisan så tjejerna fick vara kvar där tillsammans med honom. Blev riktigt fint i båda rummen när jag plockat klart. Till kvällsmat blev det råstekta potatisar och morötter i en sås av smaksatt creme fraiche samt falukorvsbitar.

Sist men definitivt inte minst i dagens blogginlägg. I förrgår blev min barndomskompis Maria mamma till en liten tjej, ser fram emot att träffa det lilla livet!

Ladies Night, Kosta Outlet & dop

Myser med sällskapssjuk kattunge i knät. Hon följer vartenda tangentslag jag gör och ser hur det rör sig på skärmen. Söta söta busiga lilla Tilda du är fantastisk!

Efter jobbet i fredags blev jag hämtad för vidare färd till Växjö och Ladies Night tillsammans med mamma, svärmor och svägerska. Efter ett antal felkörningar i Växjö (grymt dåligt skyltat) hittade vi äntligen till hotellet och kunde göra oss iordning för att sedan traska mot arenen där showen skulle vara. Vi fick ett hyfsat bra bord, längst fram vid scenen men längst bort till höger så man såg inte alltid allt som hände på scenen. Och tyvärr stog de gigantiska högtalarna precis bredvid vår placering så hela kroppen pulserade när volymen var som göst i dem, inte trevligt. Kvällen var mycket bra och showen gjordes fullständigt av Magnus Uggla som bjöd på överraskning efter överraskning. Största garvet måste varit när han första gången kom in i kortkort och klackar, han kan bjuda på sig den killen! Efter showen gick vi hem till hotellet och sov gott. Mamma och jag vaknade vid 8.15, skönt! God hotellfrukost före avfärd mot Kosta Outlet där jag handlade lite av varje. Bland annat hittade jag jättesöta (och oerhört billiga) Polarn&Pyret-klänningar till tjejerna som de fick ha på dopet vi har varit på idag.

Idag var vi bjudna på dop! Goa lilla Esther skulle döpas och innan dopet var det smörgåstårta och fika i församlingshemmet i Resmo. Köpte en present till Esthers storebror Malte på Kosta, en jacka med traktorer på, och när han öppnade den formligen lyste ögonen på honom. Så härligt att se att han gillade den så mycket! Gosade ett tag med Esther under tiden det fikades och åts, jättemysigt! Alla barn skötte sig exemplariskt i kyrkan, våra lite efter att ha blivit mutade med en iphone :-) Ella som undrade vart alla klockringningar och orgelljud kom ifrån var först helt hänförd av det men efter att 2 av 8 psalmer spelats la hon huvudet på sne och frågade hon: Äi nu? (Färdig nu?) efter varje psalm. När vi svarat "Nej vi ska vara här en stund till" efter ungefär 4 av 8 psalmer sa hon till slut bara "hopp" och satte sig ner igen och underhöll sig med närmaste grej. Esther sa inte ett knyst när prästen Torgny skvätte vatten på henne.

Ikväll var vi varit i Färjestaden och firat pappa på Fars dag. Brorsan och jag bjöd ut mamma och pappa på en av de lokala pizzeriorna och pappa fick 1½ andel Rikstravshäst (1 del Stall Småland och ½ del Stall Champion, andra halvan är min). Nu sover döttrarna gott och så ska snart även jag!

Lill-lördag var det visst!

Bonde söker fru på tv, orkar verkligen inte titta. Brukar som regel tröttna på olika serier när jag sett 2-3 säsonger av dem, ja om det är realityserier vill säga. Annat är det med Vänner som slutade gå för många herrans år sen, dem kan man se om och om igen! Håller just nu på att plöja igenom box efter box av CSI New York, grym serie. Gillar alla CSI-serierna, näst efter NY är det Las Vegas som gäller. Allra häftigast är det när det blir mixavsnitt från alla 3 CSI-serierna (NY, Las Vegas & Miami).

Fick ett lite småmärkligt samtal på jobbet idag. I andra änden var en kille som lät som han var i min ålder. Han undrade om vi sålde såna där prassliga filtar som man sveper om människor i chock. Fattade jag det hela rätt så skulle han ha det till sitt prematura barn för att stimulera dess tillväxt (?!), något han hade fått tips om skulle funka. Jag kunde bara konstatera att något sådan säljer vi inte men jag tipsade honom om att ringa till/besöka typ Nybloms Papper, Clas Ohlsson eller Jula för åtminstone det första alternativet säljer påfyllningar till Första Hjälpen-kit. Han blev jätteglad för tipset och sedan var samtalet över.
Igår hade jag förresten besök av bästa lagerexperten Karina som varit min mentor genom uppstarten av vårt apotek. Vi löste några små världsproblem och tog oss an nya. Har en stor inventering hängande över mig men nu visar det sig att det saknas installationer hos oss för att jag ska kunna genomföra dem, fantastiskt...

Så var det då dags. I morse pallrade jag mig ÄNTLIGEN iväg till gymmet. 5.45 traskade jag in genom dörren och kunde konstatera att det åtminstone var minst en person där inne. När jag som bäst höll på att packa upp mina träningskläder kom städerskan som hälsade glatt och som jag genast kände igen från förra gången jag var aktiv på Nordic. Kvinnan som slaviskt använde crosstrainern i evigheter min senaste omgång på NC är även gymmets städerska! Mycket trevlig en :-) Hur som helst, kunde sedan konstatera att jag glömt packa ner tröja *suck*, så jag fick träna i bara sport-bh. Behöver jag skriva att jag tog det rätt lugnt på löpbandetav denna anledning? Så till nästa gång som förhoppningsvis blir på fredag så ska jag packa ner minst 3 tröjor!

I eftermiddags hade vi förresten utvecklingssamtal på dagis. Båda tjejerna fick mycket beröm för sina personligheter och deras utveckling som stundvis går i rasande fart. Blev extra glad när fröken Anna berättade att Vera vid terminsstarten hade tagit hand om henne och fröken Sara som båda var nya och helt gröna för Flisan. Hon hade guidat dem genom verksamheten och förklarat hur saker och ting funkar gullungen. Hon är mycket mån om att alla ska ha det bra och trivs lilla hjärtat!

Dagarna som gått...

Helgen, inte minst lördagen, var fullspäckad med skoj. Som bekant smet Vera och jag iväg på bio på lördagseftermiddagen. Vi njöt båda två i fulla drag där vi satt och myste tillsammans i biomörkret med en jättebytta popcorn och varsin MER-flaska. Tingeling-filmen var fantastisk!
Lördagskvällen spenderades med lillebror och dennes sambo som kom och käkade tillsammans med mig, Vera och Ella. Smaskens med Flygande jacob. Sen spelade vi oss svettiga med Wii och dans/aktivitetsmattan, kluriga spel måste jag säga! Båda tjejerna somnade som små klubbade sälar, Ella i sin säng och Vera på soffan hos mig. Vera var så trött att hon till och med bad om att få gå och borsta tänderna och kissa, DET händer inte ofta vill jag lova!

Gårdagen spenderades till större delen hemma med att röja lite här och där. Har en tid funderat på vardagsrumsmöbleringen och gjorde slag i saken och flyttade sofforna mer mot mitten av rummet, blev kanon! Döttrarna tyckte det var hur bra som helst och började genast springa runt runt hela möblemanget (som tidigare stog intryckt mot väggen). Det roliga var att lilla kissen Tilda tyckte att den leken såg jättelattjolajban ut och sprang med hon också fast uppe på sofforna med bus i blick. Vid några tillfällen gömde hon sig under ett av sidoborden och gjorde någon form av karateskrämmarhopp strax innan Ella sprang förbi henne, såg skitkul ut!
Framåt kvällen blev det en tur in till stan för att hämtas Emils bil som stog vid Sandra, till kvällsmat blev det en tur till Max på Guldfågeln Arena.

Efter jobbet idag körde jag raka vägen upp till Lundegård för att ge dem första lasset jag fått ihop. Bara från vårt hushåll blev det ungefär 10 kassar, varav 2 med leksaker. Tjejen som hjälpte mig packa ur bilen blev jätteglad och tackade så hemskt mycket (sänder över en del av denna tacksamhet till mina goa kollegor Malin & Jennie som också skänkt med detta lass).

Inatt bor Vera och Ella hos mormor och morfar. Emil ska upp till Stockholm med löktavlan tidigt imorgon bitti och jag ska också upp i ottan så bästa lösningen var att lämna bort dem inatt. Nu ska jag försöka göra lite nytta innan läggdags! Tjingtjing :-)

"Sovmorgon" och hemligheter

Ingen sovmorgon idag, fick åtminstone slippa att bli väckt av mobiltelefonen, istället var det 2 små söta töser som krävde uppmärksamhet vid kvart över 6. Härligt att ligga kvar i sängen och mysa tillsammans till barnprogrammen på Bolibompa och Nickelodeon. Av någon anledning var Nickelodeon inställd på tv:n när den sattes på, bara skitprogram på den kanalen om jag får säga det själv, tacka vet jag Barnkanalen!

I eftermiddag ska Vera och jag ska gå på bio  men det vet hon inte ännu. Hon har en längre tid pratat om att hon vill se Tingeling så nu när vi hade en totalt obokad helg så bestämde jag att vi kunde unna oss lite mys i biosalongen denna vädermässigt smårisiga lördag.

Ikväll ska Emil till Sandra och svänga sina lurviga (eller näää). LRF-möte är det hur eller hur. Tjejerna och jag ska stanna hemma och mysa. Helt ensamma kommer vi dock inte vara, brorsan och hans tjej är inbjudna på lite käk och Wii-spelande. Vera fick något slags städanfall och yrde runt i sitt rum och städade för någon timme sedan. Mellan sprången ställde hon sig och berättade att hon ju var tvungen att göra fint när henne bästa gäster skulle komma :-)

Dagens lunch blir en av matkassemiddagarna vi skulle haft i veckan men då vi inte ätit hemma alla kvällar blev det ett par rätter kvar att ha i helgen. Nästa veckas matkasse är avbokad till förmån för matrensning i frysen, alldeles för fullt där. Hur som haver, idag blir det skinklasagne. Ha en bra dag allihopa!

Ordningen återställd

Idag var Vårdapotekets "Ulla-Bella" tillbaka på sin plats. Anledningen till mitt nya smeknamn är att det oftast är jag som svarar i tfn då de 3 vi har står ett par meter ifrån min dator och de senaste dagarna uppges förvirringen ha varit total när telefonerna bara fortsatt ringa under den tid jag vanligtvis är där. Komiskt nog hade en av mina kollegor inte uppmärksammat att jag var hemma och vabbade, det märkte hon först när ingen svarade i telefonen bak på lagret :-)

Gjorde kortdag på jobbet och när jag kom hem låg Ella och sov så Vera och jag passade på att spela lite spel. Vid 15-tiden gick jag inte för att väcka Ella som då sovit en stund över 2 timmar. När jag kikade in låg hon där vaken och filosoferade den lilla sötisen! När hon vaknat till lite åkte jag och tjejerna till Färjestaden där vi inte varit på länge. När vi stannade utanför huset sa Ella "akna offa" (saknar morfar), sen busades det hej vilt innanför de fyra väggarna så fort hon fått syn på morfar. Vera och jag smet ner till Köpstaden och bytte ett par jeans jag köpte igår och på vägen tillbaka till Ella köpte vi med oss "Hassemat". Kvällen har varit lugn och nu är det dags att krypa ner och ladda för nya äventyr, imorgon är det normallång arbetsdag, skönt!

Imorgon ska de små damerna tillbaka till dagis, Vera längtar vill jag lova. Kommer bli en lugn dag för dem, tror de var 6 barn på Flisan imorgon.

"Sjuka barn"

Sovit gott inatt! Vera har inte kräkts sedan igår morse och Ella kräktes sista gången igår vid 19-tiden. De är oförskämt pigga för att räknas som sjuka, men av hänsyn till andra är det 48 timmarsregeln som gäller så det blir dagis tidigast fredag om de inte kräks fler gånger. Så idag vabbar jag.

I och med att barnen är så pigga har jag kunnar pyssla med en massa annat än att springa och torka kräks och serva dem med dricka. Har möblerat om i Ellas rum och funderat på vad som behövs när hon ska börja sova i stor säng så småningom. Funderar på att avveckla skötbordet den närmsta tiden, annars kommer inte en fullängdssäng få plats om henne byrå ska stå där jag vill att den ska stå (I-landsproblem)...

Om någon timme blir det ekonomimötespyssel inför kvällens kombinerade föräldramöte/styrelsemöte. Mellan dessa möten ska jag även städa på Flisan.

Måste säga att tillvaron känns hur bra som helst just nu. Jag har en underbar familj, 2 bra jobb varav det ena med suveräna kollegor, härliga vänner (som jag tyvärr inte hinner träffa så mycket som jag önskar), ett fint hus och mysiga husdjur. Icke att förglömma, min älskade bil som ligger högt upp på pluskontot efter att åter igen ha gått igenom besikningen i fredags.

Har ingen aning om hur jag ska hinna med detta...

Att skriva är livet men tiden ska finnas. Tror jag ger mig på att börja blogga för ungefär 13 gången i ordningen eller något liknande.Vill så gärna men dagarna går för fort, vi får se hur det går denna gången!

I skrivande stund hoppas jag att barnen ska sova hela natten utan att kräkas. Vera startade racet igår vid ungefär den här tiden, strax innan jag skulle gå och lägga mig. Blev sanering deluxe innan jag segnade ner under täcket. Vaknade ett par gånger av att Vera behövde kräkas, och tröttare än någonsin stapplade jag upp vid 5 för att åka och städa. Tog en sväng hemåt efter städet för att kolla läget och lagom till det var dags att käka en snabb frukost vaknade Ella. Inte många minuter efter att hon klivit upp spydde även hon. Slutade med att jag fick ringa och skjuta fram min arbetsdag några timmar. Blev en smått intensiv förmiddag med två sjuka tjejer som trots kräkningar var precis lika studsiga och busiga som vanligt. Körde tvätt för glatta livet och tvättade/spritade händerna så fort jag kom åt. Strax efter 10 åkte jag för att spendera några timmar på jobbet. Positivt är att Vera inte kräkts alls under dagen men det har där emot Ella, inte minst när hela familjen spelade kortspelet "Löjliga familjen". En kaskadspya landade över hela köksbordet samt ipaden som lämpligt nog låg mitt framför henne.

Imorgon blir det VAB för min del och förhoppningen är att det ska bli en lugn natt så att jag kan sova igen de förlorade timmarna lite. Nattinatt!!!

Felizia

Min söta lilla Felizia finns inte mer och det känns oerhört tomt.

Det var en dag i juli 2002, som Felizia och hennes bror Atlas flyttade in hos mig i min lilla lägenhet på Storgatan i Färjestaden. De var små yrväder och förgyllde min tid med sina små konster och hyss. Från början var det bara meningen att Atlas skulle flytta in hos mig men när jag insåg att den lilla söta kattösen skulle bli ensam kvar bestämde jag mig för att köpa henne också! Under sin levnadstid fick Felizia vara med om inte mindre än 5 flyttar, och först vid fjärde flytten blev hon utekatt på heltid och hon älskade det! Cirka ett år efter flytten till Resmo (som gick av stapeln försommaren 2005) fick hon hem kompisen Zebo som väl i början inte var någon direkt favorit men efter att han fattat att han inte kunde valla katterna så blev de genast bättre vänner.

Jag har ett tydligt minne av när vi hade stängslat in vårt generöst breda staket (där Zebo som liten valp kunde slinka igenom utan problem) och Felizia snabbt som attans skulle ta sig över vägen och igenom spjälorna innan bilen som kom ner för backen körde över henne. Döm om hennes förvåning (och min förskräckelse) när hon tog sats och studsade tillbaka ut på gatan, för inte sjutton brukade det vara något mellan staketstolparna! Det gick dock bra den gången och hon har varit fri från skador genom hela livet.

Felizia har alltid varit en liten söt och social kisse som mer än gärna följt med ner till trädgården och hållt en sällskap genom att sitta och spana nöjsamt i solen från stenmuren vid vägen. Man kunde hitta henne på de mest underliga sovställen, allt ifrån vår garderob till pappkartongen under mitt skrivbord. Att ligga i knät och kela var dock det allra bästa!

September 2010 flyttade brorsan Atlas till Runsbäck, detta efter att gång på gång ha pinglat upp nytillskottet Morriz som bestämt sig för att flytta in hos oss när Atlas var på rymmen i 1½ år (aug 08 - feb 10). Felizia blev lite extramamma för Morriz men inte alltid var heller de speciellt goda vänner. Morriz visste precis vilka knappar han skulle trycka på för att få henne sur!

Så kommer vi då till den fredagen den 30 mars 2012.
Jag hade ett par dagar tidigare noterat att Felizia inte var så aktiv utan höll sig mest på sin kant. Morriz gick och buffade på henne lite då och då och han kunde utan problem förflytta henne några centimeter med sina små puttar. Då noterade jag hur tunn Felizia såg ut. Bara dagar tidigare hade hon varit igång och hoppat runt vilket väl gjort att jag inte tänkt på att hon var smalare än någonsin. Denna dag orkade hon knappt gå, varje meter var en kamp och hon åt sin mat liggandes vilket hon aldrig gjort annars. På torsdagskvällen kelade vi och hon låg stilla i mitt knä och njöt. När jag gick och la mig lät jag henne ligga i soffan och bäddade runt så hon låg riktigt skönt, för innerst inne kände jag att något var riktigt fel. På morgonen hittade jag henne på exakt samma plats och beslutade mig för att ringa veterinären. Vi fick en akuttid i Kalmar på fredagseftermiddagen då de inte vågade vänta över helgen.

Klockan halv ett gick jag och Vera in på Kalmar Djursjukhus med Felizia i en kattbur. Vi blev uppropade och följda av ett mycket trevlig djurskötare till ett rum. Hon kände på Felizia och konstaterade att hon var mycket muskelsvag i bakdelen. Sen tog hon lite blodprover för att skynda på besöket och trevliga veterinären Marie kom in och pratade lite. En stund senare blev det röntgen, misstänker såhär i efterhand att de redan då sett illavarslande information i blodprovet och ville kolla om de kunde upptäcka något på plåtarna. Felizia var inte riktigt på humör för att låta någon annan hantera henne så mellan varje kort fick jag hålla henne och då kröp hon lugnt in i min famn.

Tillbaka på rummet fick vi vänta en stund och så kom Marie in. Hon visade provsvaren och ju mer hon pratade desto mer förstog jag att det inte fanns något att göra. Personalen var förbluffade att Felizia överhuvudtaget hade orkat stå upp, hennes blodvärden var i botten. Med största sannolikhet hade hon en autoimmun sjukdom och hade varit sjuk en tid. Marie sa att katter är mästare på att dölja att de mår dåligt och visar inget fören det i princip är för sent. Var jättejobbigt att höra att även om de kunde sätta in medicin så var det som att greppa efter halmstrån och Felizia kunde lika väl avlida naturligt innan medicinen hunnit kicka in. Jag grät och Vera som börjat förstå stundens allvar visste inte riktigt vad hon skulle göra. Jag frågade Vera om hon ville vara kvar eller om Emil skulle hämta henne (han och Ella var i närheten). Först ville hon stanna men när det väl var dags ville hon inte längre. Efter en stund väntan blev hon hämtad och Marie kom tillbaka. Felizia låg nästan orörlig på filten de lagt in åt henne på britsen och somnade stilla in med sitt lilla huvud i min hand. Odramatiskt men mycket jobbigt. Kan inte tänka på det utan att börja gråta.

Resten av fredagen gick mest åt till att gråta för min del. Vera och jag förberedde Felizias begravning. Vi klippte sönder en filt som vi bäddade ner i papplådan som varit en av henne favoritsovplatser. När jag lagt ner Felizia i lådan poppade vi en påse popcorn, något som varit Felizias favorit, hon kunde göra nästan vad som helst för ett popcorn. Vi la några stycken i lådan tillsammans med Felizias favoritmat, en leksak och en bit snöre. På kvällen gick hela familjen ut och med gemensamma krafter grävde vi en grav uppe på backen bakom vårt hus. Vi satte ner lådan, kastade lite popcorn på den och sen fick jorden omvälva lådan. Ovanpå planterade vi några påskliljor och sen sjöng Vera alla verser av "Lille Katt".  Sov gott Felizia.

Felizia

020525 - 120330

Det är mycket nu...

I morse fick jag koncentrera mig på att inte missa avfarten till jobbet. Är så oerhört mycket som cirkulerar i mitt huvud att jag blir alldeles vimmelkantig. Det är Ellas inskolning, min bredvidgång, mitt schema, barnens schema och så lite mer där till. Är i princip mest hemma och vänder känns det som vissa dagar. I måndags gick jag bredvid på förmiddagen och på kvällen var jag på första av fyra gånger på hästskötarkursen. Eftersom inga barn läser denna blogg kan jag ju skriva fy fan vad kul det var! Något förvirrad över alla delar på sadel, träns och annat som skulle på och sen av och alla dessa olika borstar... Tur att jag fick en tålmodig häst, Dandy 19 år. Han var hur snäll som helst och gjorde precis som jag bad honom. Vi skrittade och när vi ridit runt i paddocken en stund frågade vår instruktör om vi ville trava. Lite småfeg som jag är, har ju inte suttit på en häst sen jag var 8, så bad jag om assistans. Shit Alabama vad man skumpade vid trav, skrattade och höll i mig för glatta livet när instruktören Marie ledde oss i trav. Ser fram emot måndag när det är dags för nästa gång!

Igår gick jag bredvid mellan 14-19 och fick medverka vid en av min brukares aktiviteter, mycket roligt. Det ska bli skoj att komma igång och arbeta på allvar! Idag var jag där 7-12 och imorgon blir sista bredvidgången mellan 14-19. Sen väntar ledig helg med barndop och lite annat. Ellas inskolning har förövrigt gått riktigt bra så här långt. Hon vägrar ihärdigt att äta frukt så vi har kommit överens med fröknarna om att de ska ge henne välling om hon inte äter vid fruktstunden så hon inte kroknar fullständigt. Imorgon ska hon sova där för första gången, inskolning 9-14 :-)

Ikväll ska jag iväg till Flisan och städa innan det blir styrelsemöte för Flisans räkning.

What a day!

Idag har det gått i ett.

Lämnade tjejerna hos mormor och morfar, körde till träffen på jobbet. Var kul att se dem igen och träffa en av mina blivande arbetskamrater, ska bli roligt att börja jobba. Bestämdes att jag ska gå bredvid en förmiddag och en eftermiddag nästa vecka sen får vi se om jag ska börja hårt med 2 nattpass efter det. Har fått ett bra schema som jag är hoppfull om ska funka med familjelivet, rullande 4-veckorsschema. Är långa dagar men å andra sidan jobbar man aldrig helger och är lediga varannan fredag samt att de veckor man inte är ledig fredag så är man istället ledig antingen onsdag eller torsdag.

När jag hämtat tjejerna åkte vi hem och bakade kladdkakor till kvällens årsmöte i Resmo IF. När det var klart käkade vi mellis och skjutsade sedan Vera till Kyrkans Barntimme. När Ella och jag lämnat stannade vi en stund utanför Kyrkis och gungade innan vi åkte hem och traskade runt lite i trädgården.
Hämtade Vera och stressade sedan ihop de sista siffrorna på den ekonomiska rapporten jag skulle redovisa på årsmötet.

Begav mig av mot årsmötet, genomförde det, käkade med mötesdeltagarna (supergoda matpajer av olika slag samt mina kladdkakor) och åkte sedan och städade på Flisan. Hem, dusch, bloggande, sängen *over and out*

Galen vecka

När det väl händer något, ja då bestämmer sig allt för att hända på en gång.

Ella var schemalagd att skolas in på dagis under påskveckan men de planerna blev i fredags omkullkastade av ett samtal från ett jobb jag sökt. Efter en helgs funderingar ringde jag upp dem och tackade ja till vikariatet de erbjudit mig. Så för att göra en lång historia kort så har jag ett långvik som personlig assistent framför mig på jobbet jag hade när jag träffade Emil för 7 år sen. Förutsättningarna är annorlunda från förra rundan vilket fick mig att tacka ja. Imorgon ska jag träffa dem igen, det ska bli mycket spännande!

Och eftersom jag nu fått jobb blev det till att kasta sig in i inskolningsträsket med Ella 1½ vecka tidigare än tänkt. Vi hängde på Flisan i 1½ timme i förmiddags. Stället är ju ingen nyhet för Ella så hon hängde vant med de andra barnen, var bara vid samlingen som det var lite kryp i benen och svårt att sitta still. Barnen fick sätta upp sina kort på en tavla för att visa att de var närvarande. Ella som ännu inte fått något kort ville ju så gärna göra likadant, det syntes på henne. Till slut fick hon sätta upp ett litet kort som visade dagens väder och hon formligen lyste av lycka. Efter samlingen gick vi ut och Ella skaffade sig snabbt 2 favoritsaker, dockvagnen och studsmattan. Imorgon blir det ingen inskolning i och med att jag ska in till Kalmar och träffa jobbet men på fredag kör vi på igen. Hur det blir nästa vecka vet i gudarna, är tänkt att jag ska gå bredvid på jobbet då så det blir till att pussla lite.

Andra saker som hunnits med / ska hinnas med denna veckan:
Hämtat träningsgrejer jag köpt på Blocket (löpband, crosstrainer)
Välkomnat hem Emils lillebror Nicke som jobbat på Nya Zeeland i ett drygt halvår.
Revision Resmo IF
Årsmöte Resmo IF - kladdkakebakning, bokföringssammanställning, medverkan...
Jobbträff
Inskolning Ella
Barnteater i Kalmar
Kick Off Rix Fm Stall Småland
Middagsbjudning hos goda vänner
Träff med gamla vänner och deras barn inåt Småland.
Och så ska det klämmas in lite städjobb varje dag också!

Bäst att lägga sig  för imorgon blir en spännande dag!

Låååångt om Linköping

Sist jag skrev var den 22 feb, snart en månad sedan. Man skulle kunna säga att vi hunnit med en hel del sedan dess.

7 mars åkte Ella och jag till Linköping för gomoperation. Var rejält nervös för det mesta, först för bussresan upp (som gick kanon), sen för hur jag skulle kunna underhålla henne, få henne att sova på sjukhuset m.m m.m. Varför är vi (oftast kvinnor) byggda så att vi oroar oss för allt och sen åker man fram som på ett bananskal och allt går skitbra?

Strax innan 11 anlände vi till avdelningen, 2 timmar tidigare än vi skulle inställa oss enligt kallelsen, blir så när man åker landstingsbuss. När vi kommit upp till avdelningen och väntade på att få skriva in oss kom vår (eller snarare min), favoritsköterska Erika gående. Hon log igenkännande, gav mig en stor kram och sa nåt i stil med "nämen är ni här och hälsar på". Sen småpratade vi lite innan Bitten tog oss till vårt rum. Vi skulle fått vårt gamla vanliga rum men eftersom vi var tidiga hade de inte hunnit städa det så vi fick rummet bredvid istället, ett enkelrum. Vårt "vanliga" rum är ett dubbelrum så risken har alltid funnits att man ska få sällskap, så att få ett enkelrum kändes mycket bra. Dagen flöt på med besök hos logopeden och öronläkaren. Kirurgen Avni dök aldrig upp under onsdagen utan kom istället förbi en snabbis på torsdagsmorgonen när jag var som mest nervös. Finns alltid en risk att bli hemskickad och att bli det på operationsdagen hade knäckt mig. Fick lov att påpeka att Ella INTE var förkyld utan att hennes snarkläten berodde på något helt annat, för jag visste att ha skulle anmärka på det annars.

Ca halv 8 blev vi hämtade och förda direkt till operationssalen där vi sedan fick vänta en stund tillsammans med den mycket trevliga personalen som skulle assistera. Ella blev slöare och slöare av medicinerna och somnade i min famn tillsammans med det ulliga gulliga lammet hon fått av op-personalen. Först när narkosläkaren kom och skulle söva henne vaknade hon till och började brottas så jag fick lov att hålla i henne alltjag orkade tills hon slappnat av och somnat. La henne på britsen och blev sedan orienterad tillbaka till utgången så jag kunde ta mig till hissarna. Kändes lugnt att lämna henne där, har gått bättre och bättre för varje gång. Första gången var en ren katastrof med klantig personal, en gallskrikande Ella och mycket nervös mamma.

Hann se 2 filmer, äta frukost och lunch innan Bitten knackade på och meddelade att de ringt från op och sagt att de blivit försenad pga att de hade haft problem med att sätta en nål på Ella. I 2 TIMMAR hade de försökt sätta en nål innan de till slut satt en CVK i låret. Blev så nära förbannad man kan bli utan att bli det när jag senare såg alla nålstick de gjort på Ella, bara höger fot hade 11 stick och fullt med blåmärken.
Någon gång mellan 1 och halv 2 kom Bitten tillbaka och sa att nu fick jag gå ner till uppvaket. Slängde in dator och telefon i skåpet och nästan sprang till hissen. När jag kom in på uppvaket stog det 5 pers runt Ellas säng vilket såg något oroväckande ut. I själva verket hade Ella vaknat till och låg och gnällde.
Vid första anblicken såg Ella ut som om en lastbil kört över hennes ansikte och sedan backat tillbaka, hon var läskigt svullen och hade torkat blod lite här och där.

Strax innan halv 6 fick vi komma upp på avdelningen igen, vid det laget hade Ella kräkts blod 2 ggr, somnat om x antal gånger och utvecklat skräck för sköterskan Uffe (som i själva verket var jättesnäll men det sket Ella i). Torsdagen fortlöpte med att Ella sov alternativt gallskrek så fort det dök in personal på vårt rum. Vill helst glömma den eftermiddagen och kvällen, allt var skit. Efter att vid flertalet tillfällen under kvällen konstaterat att blöjan fortsatte vara torr beslutades det att de skulle scanna blåsan. Resultatet visade 1,2 dl och gav en hint om att hon inte bara skrek för att gommen var öm utan för att blåsan var sprängfylld. Att sedan höra ansvarig sköterska fundera på om hon KUNDE tömma en så liten tjej var just då inte vad jag önskade höra. Så för att spä på hennes personalskräck ytterligare bestämde sig kvällspersonalen för att tömma Ella. Det gäller att bita ihop och vara stark på mer än ett sätt när man ska hålla i en gallskrikande 1,5-åring som är trött, har ont, är hungrig och dessutom rädd. Det var ingen kul situation att vara med om, 3 pers som håller i och 1 som gör det som ska göras *HEMSKT*. En liten tröst var väl att Ella kunde sova relativt ostört ett tag sedan utan en störande blåsa.

På fredagmorgonen gav vi oss på ett försök till frukost. En vrålhungrig liten tös satte i sig ca en halvliter av sin favorityoghurt och så fortsatte det vid alla kommande sjukhusmåltider. Hon vägrade äta den flytande kost som serverades av sjukhuset (till och med glassen), så det var helt enkelt vaniljyoghurt som gällde för att få i henne något. Fredagen flöt på ganska bra, lite medicinering och koller då och då. Kirurgen Avni kom upp och pratade med oss och konstaterade att Ella såg pigg ut så det fanns inget hinder för att åka hem dagen därpå om inget inträffade. "Taxi Resmo" beställdes och vi gjorde vad vi kunde för att fördriva fredagen. Ella upptäckte hur kul det var att springa ute i korridoren så där var vi och rände en handfull gånger under dagen, hon charmade sköterskorna hårt kan jag meddela :-) På fredagkvällen gick Erika på ett kvällspass och hon gjorde allt för att få Ellas förtroende. Det fick sig dock en törn när hon tog väck CVK:n som Ella irriterat sig på hela dagen, slangen var så lång att hon gick och trampade på anslutningarna vilket nog gjorde rätt ont. Op-personalen hade sytt fast den på låret så det var lite pyssel med att få bort den. Efter lite vila och kvällsmat sprang vi lite i korridoren och Ella fick både nalle och en såpbubblepenna av Erika.

Lördagsförmiddagen gick åt till att packa, be om diverse intyg och vänta på att Emil skulle hämta oss. Runt lunch dök han upp och i ren förskräckelse över att han skulle försvinna igen så gallskrek Ella så fort han var längre bort än 3 meter, det var katastrof när han behövde gå på toa och var borta 2 minuter. Innan vi åkte fick Ella en tallrik yoggi, sen tog vi farväl av Erika som jobbade dagpass och begav oss av hemåt. Ella fattade direkt att vi var på väg hemåt och blev på något sätt väldigt mycket piggare bara vi kom ut i hisshallen. På hemresan halvsov jag efter att ha intagit "lunch i påse" från McD.

På kvällen kom Vera hem från farmor och farfar och vi myste tillsammans och gissade vem som skulle vinna Melodifestivalen. Blev Veras och min favorit Loreen med Euphoria, helt klart BÄST!

Ella har varit mycket tapper sedan vi lämnade Linköping och har varit förvånansvärt förstående med att hon inte får äta kex som hon älskar, dricka i sin vanliga flaska eller använda napp. Helt plötsligt har min lilla tös blivit väldigt mycket större! Hon dricker i glas, pipmugg är hon inte förtjust i alls. Om 5 dgr ska vi testa att ge henne vanlig mat igen, är säker på att det kommer gå finfint.

Ångest och glädje

Jag är inte världsbäst på att hålla igång bloggen, mycket annat som cirkulerar i hjärnan och som ska göras. Det som tar upp mest tid till tankar är Ellas stundande gomoperation. Igår damp kallelsen ner och ångesten blev än värre. Jag fasar verkligen för denna operation. De ska in i mitt barns mun och karva, slita och dra för att sedan sy. Är vansinnigt rädd för hur ont hon kommer ha efteråt. Det är helt enkelt ganska jobbigt just nu.

Annars tuffar det på. Jag söker jobb, kämpar på med ekonomijobbandet på Flisan och umgås med min familj. Denna veckan är det OS-vecka på bästa dagiset. Har agerat "pressfotograf" under "Vasaloppet" och Pulkaracet. Oerhört imponerad över barnen som aldrig stått på skidor tidigare men som far fram som om de aldrig gjort annat, och då snackar vi om barn mellan 2½ och 5 år!!! Efter Pulkaracet idag samlades barnen och fröknarna i en tät grupp under ett stort träd för fruktstund. Såg jättemysigt ut, blev alldeles varm i hjärtat.
Imorgon blir det den avslutande ""snöskulpturtävlingen" (hoppas inte den lilla snön som finns kvar smälter bort inatt) och på fredag är det medaljutdelning.

En helt vanlig lördag i snökaoset

Så var schlagerkaoset igång! Otroligt nog gick båda mina favoriter direkt till Globen!!! Heja Lorren och Dead by April!!!

Tidigare idag: 5½ timme ekonomimöte *trött* Men shit vilken bra revisor J har jagat tag på. Skulle ta min bil till mötet men nähepp. Bromsarna hade frusit så det var bara till att packa in sig i Emils bil istället, kul värre. Fördelen med den är väl fyrhjulsdriften som kan vara bra att ha i dagens väglag.

Mellan tidigare idag och melodifestival: Kroppkaksätande med goa fastern Siv hemma hos mamma och pappa!

Om 4 dagar går ansökningstiden på Fonusjobbet ut, hoppas hoppas HOPPAS de ringer!!!!!

-15 ute, nu går jag och lägger mig *tjing tjing*

Veckan som gått...

Tiden går så ruskigt fort och man har så mycket för sig (eller inte) så man glömmer bort! Nu har iaf snön kommit, och med med besked. Större mängden av det drämde ner på marken igår och ställde till kaos till höger och vänster. Öland hade SMHI-varningar på sig och helst skulle man inte sätta sin fot utanför dörren. Idag blåser det knappt alls (MYCKET ovanligt) och solen skiner så det blir nog till att gå ut en sväng när Ella vaknat. Lilla damen har varit på uselt humör idag. Näsan den rinner och det gnälls värre än någonsin förr. Förhoppningsvis går det över snart!

Igår var Ella och jag hos öronläkaren G på Länssjukhuset. Vet inte varför men varken jag eller Ella är speciellt förtjusta i honom. Ella gillade inte att han grejade i hennes öron (vilket däremot gick jättebra hos en annan läkare i Mbla för en månad sedan) och protesterade vilt. Hon tvärvägrade att bli mutad så när läkare G skulle fjäska med ett klistermärke blängde hon ilsket på honom och lät mig välja ett istället. Efter läkarbesöket tog vi en fika i den nya cafeterian. Vi delade på en semla, utan att nämna vem som åt vad av den...

Vad har vi mer gjort den senaste veckan? Fikat hemma hos Veras dagiskompis A som även har en lillasyster A som är lika gammal som Ella. Vi har även hälsat på hos Veras kompis P som blivit storasyster till en liten kille R. Shit vad liten han var, man glömmer verkligen fort hur små de en gång varit.

Pulkaåkning i dagarna 2

Jag sitter instängd i sovrummet. Vardagsrummet är invaderat av 12-15 bönder som diskuterar vilt. När jag sprang förbi för ett par timmar sedan (de har varit här sedan 19, klockan är nu 22), pratade de elpriser.

Idag har det åkts ännu mer pulka. Vi startade igår så fort det lagts sig några cm snö. Vera och jag beslutade oss igår för att dra på oss och Ella alla tänkbara vinterkläder för att vi skulle hålla oss varma i blåsten och sedan blev det åka av nerför traktorspåren som vi har i vår egen privata Resmobacke. Ella var INTE imponerad och efter någon halvtimme fick jag ge upp och ringa Emil som fick ta hans om Ella så att jag och Vera skulle få en chans till att åka lite. När lillasyster var överlämnad gick vi till "den riktiga" Resmobacken och Vera hann åka ett par gånger innan jag länge bort i backen tyckte mig höra någon ropa Yaaaaaaassssssseeeeee. Efter att ha hört personen ropa en gång till fick jag syn på ett par av Veras dagiskompisar och deras pappa. Blev några åk ihop med dem, de hade en häftig "tandempulka" som Vera och hennes tjejkompis åkte vilt nerför backen i :-)

I morse ringde jag familjen S som jag vet är ledig på tisdagar. Emil fick åka och hämta dem då de inte hade någon bil, sedan blev det mer pulkaåkning. Ella gallskrek även denna gång så till slut fick hon och jag gå hem. Hon var så arg/trött att hon till slut mer eller mindre somnade i pulkan en kort bit från huset. Blev en slurk välling sedan sängen. Kort efter att vi kommit hem dök resten av gänget upp. Tjejerna försvann i vanlig ordning in på Veras rum och kom med jämna mellanrum ut för att höra när det blev mat. Dagens pulkalunch: Varmkorv med hemgjort potatismos (VÄGRAR pulvermos).

Undra vad det är Ella ogillar. Vintervädret, alla jäkla kläder hon måste ha på sig (henne favorittillstånd är ju nakenfis), eller pulkan?!

Fredagsmys och helgens händelser

Fredagsförmiddagen och en stor del av eftermiddagen spenderades ihop med Martina och hennes goa grabbar. Det blev mycket snack och härlig umgängestid tillsammans.

Innan Vera gick och la sig i torsdags ringde hon till mormor och morfar och bjöd in dem på fredagens tacomys och spelkväll. Brorsan var inbjuden sedan tidigare. Vera var mer än nöjd när hela ligan damp in genom dörren på fredagskvällen och Ella likaså. Den klassiska fredagsmiddagen var som vanligt god och alla åt med god aptit. Efter att vi plockat undan och låtit maten sjunka en smula blev det dags för lite Monopol. Vera och Emil spelade på lag mot övriga inblandade. Bäst gick det för pappa som ledde stort när vi valde att avsluta.

På lördagen vankades det barnkalas i Skogsby. Menyn bestod av varmkorv med bröd och marängsvisch till efterrätt, supergott även för de vuxna :-) På kvällen tog vi det lugnt. När Ella lagt sig slängde sig jag och Vera ner på golvet och spelade ett spel som Vera fick i julklapp. Efter den omgången tog vi fram Fia-spelet, blev några knuffar innan Emil vann.

Det ruskiga vädret och dålig fantasi lockade mig, tjejerna och mamma till IKEA där vi införskaffade lite smågrejer. Köpte gardinstång till vardagsrummet, eller snarare vajer kan man väl säga.

Till sist. Någon som känner till vart man vänder sig för att få tag i koden till en bilradio? (Har redan kollat alla papper jag har till bilen), Min käre sambo lät tändningen vara på 2 GGR förra helgen när jag och Vera var i Göteborg. Resultatet blev urladdat batteri så bilen vägrade starta samt att bilradion nu kräver en kod för att fungera igen. Tack älskling...

En RIKTIGT bra dag!

Har spenderat större delen av dagen på bästa dagiset Flisan. Hade ekonomimöte i ett gäng timmar (MYCKET att göra nu), varvat med att bli inbjuden på lunch av fröknarna. Strax innan två kom resten av familjen då Emil skulle göra insats under eftermiddagen. Planen var från början att jag då skulle ta med mig tjejerna hem för mellis innan Vera skulle till terminens första Kyrkans Barntimme men vi beslutade oss istället för att stanna kvar hela familjen. Vi åt mellis med kvarvarande fröken E och de 4 barn som var kvar, riktigt mysigt. Medans fröken E och Emil tog hand om lite annat läste jag böcker och myste med barnen.

Ella som fått följa med till Flisan älskade läget. Hon njöt i fulla drag av att få äta mellis med de stora barnen och gick runt som en liten drottning. Var bara när hon inte fick fler kex som hon blev riktigt sur.
Emil konstaterade att vi måste tipsa fröknarna om att de får byta plats på kexförråd med jämna mellanrum när Ella ska börja för hon är som en liten spårhund när det kommer till kex. När alla barn gått hem åkte Emil och Ella för att hämta storasyster på Kyrkans Barntimme och jag körde igång städningen. Vid hemkomsten blev det pizza till kvällsmat, riktigt gott efter en lång dag.

Ikväll tar jag det lugnt. Tjejerna sover och Emil är på möte. Ska försöka göra lite arbete på datorn innan lite efterlängtad sömn hägrar! Imorgon kommer bästa Martina hit med sina gossar för en härlig dags umgänge.

Göteborg

I fredags tog Vera och jag tåget till Göteborg för en myshelg tillsammans. Disney on Ice hägrade och Vera var mer än nöjd med att få ha mig för sig själv. Vid 16-tiden anlände vi till Göteborg där vi började med en tur på Nordstan innan vi tog båten över till moste Ammi där vi skulle bo under helgen.
Under fredagskvällen raskade vi Ammis gran, åt en bit mat och spelade spel. När Vera hade lagt sig drog vi fram Monopol och började ett spel som höll på i 2 kvällar, jätteroligt!

På lördagen tog Vera och jag båten över älven för att sedan byta till spårvagn mot Scandinavium. Framme vid Scandinavium var det oerhört mycket barnfamiljer i kö. Väl inne parkerade vi vagnen och gick för att köpa "luddgodis" (sockervadd), något som Vera pratat om i flera veckor.
Showen var mycket fin och Vera satt som ett litet ljus nästan hela showen igenom. Efter showen köpte vi en leksak som nog närmast kan beskrivas som en "lura föräldrar på pengar-pryl". Men Vera älskar den och det är huvudsaken. På vägen tillbaka till Ammi köpte vi lite mer ingredienser till kvällens middag som Vera och jag skulle svänga ihop, receptet kommer här:
http://arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=14856 (Supergod kycklingsoppa).

Söndagen spenderades i och kring lägenheten innan vi begav oss till Nordstan för att kika lite innan tågresan hem. Utanför Ammis lägenhet ligger en park där det tidigare stog ett mycket gammalt träd (svart poppel hette det visst). Trädet föll vid stormen Berit och det som stod kvar sågades ner och gjordes till lekplats för barnen i området vilket varit mycket uppskattat. Vera lekte glatt bland stammarna och gick balansgång fram och tillbaka flera gånger. Vid halv fem anlände vi till Nordstan med målet att hitta en film om Ronja Rövardotter (berättar mer om varför en annan gång).

18.07 gick tåget från Göteborg efter en mycket lyckad helg. Dessvärre slutade även denna som de 2 tidigare hemresorna från Göteborg, denna gången värre än de två tidigare.Vid Limmared stannade tåget plötsligt mitt ute i ingenstans och vi fick meddelat att tåget kört på något som sedan fastnat under loket. Vi blev stående en timme på samma plats innan vi äntligen kom vidare. Nästa bakslag kom i Rydaholm. Pga av det första missödet kunde vi inte ta oss in i Alvesta. Alla spår var upptagna så där stog vi fast i Rydaholm i väntan på signal. Där gick en timme till. Jag är oerhört tacksam över att Vera somnade vid halv nio och sov tills jag väckte henne när vi äntligen närmade oss Kalmar vid midnatt, 2 timmar försenade.

00.45 landade jag i sängen.

Idag har vi bara varit hemma och tagit det lugnt. Ella blev oerhört glad när hon vaknade i morse och upptäckte att både mamma och storasyster var där, urmysigt!!

Inspirerad

Jag har många gånger tidigare under mitt vuxna liv börjat på en blogg för att en tid senare tröttna på hetsen av att vara tvungen att uppdatera. Nu är det dags igen men denna gången är jag riktigt taggad efter att ha samlat på mig ett gäng favoritbloggar som inspirerar mig. Ska så snart som möjligt lägga ut länkar till dessa så att ni också har möjlighet till att följa dessa guldkorn.

Vera bestämde sig på morgonen för att hon inte ville gå till dagis så vi beslutade gemensamt att hon fick vara ledig. Ella har gett sina föräldrar en tuff natt med hosta och väderkvarnssnurrande i sängen. Hade dessutom mycket svårt för att somna igår, massor med tankar som snurrade i huvudet. Alltså skulle jag kunna vara mycket piggare idag. För stunden tittar Vera på Robin Hood och Ella varvar med att hoppa upp och ner i mitt knä och att riva ur saker ur en kartong. Nyss kom hon med boken Djur på landet. I dagsläget säger alla djur "raaaow", även de sötaste små kissungar.

Slipper laga lunch idag, blir kroppkakor från Arontorp *mums*